IFK Åmål och Hertzöga BK spelade 2-2 (0-1) i onsdagens tunga träningsmatch. Hertzögas mål gjordes av Cristian Huerta och Oscar Staf.
Nionde och sista träningsmatchen för året och ännu en match det finns gott om styrketårar att ta med sig till träningsanläggningen på Ilanda. Matchen spelades utan publik (ungefär) men finns inspelad över Svenska Fotbollsförbundets app MinApp Fotboll.
Vi har i dessa nio matcher använt oss av 23 utespelare och fyra målvakter där 25 spelare startat i minst någon match. Den senaste spelaren med speltid var kvicksilvret Isak Paulsson som efter några vändor av skador under världens längsta försäsong spelade i dagens andra halvlek. Bredden har varit god och vi har kastat om ganska friskt i laguppställningarna där samtliga spelare fått chansen i mer och mindre hemtama miljöer. Vi tror oss även funnit flera formationer att tillämpa och kanske än viktigare olika sätt att spela fotboll.
Åmål är ett tungt lag med internationella kvalitéer. Skalper mot IF Karlstad i division 2 och senast mot Säffle SK är segrar som inger respekt. De spelar rakt, tungt och med en härlig glöd för varenda situation. Comebackande lagkapten Mattias Hofling uppmanade oss alla att hantera den här matchen som om det vore en seriematch och såhär på upploppet av försäsongen märktes det att inställningen polerats ett nödvändigt hack.
Det haltande matchuret hade inte ens kommit igång när Hertzöga BK tog ledningen i den andra matchminuten. Sebastian Hammertoft stod för ett fint brytpass till Marcus Nilsson - yttern serverade Cristian Huerta som med en trevlig högerfot fick se bollen rulla in i bortre hörnet.
Första halvlek var tempostark men med få målchanser. Gästerna stod för några vackra och effektiva omställningar efter marken medan hemmalaget spelade rejälare i sidled som i djupled. Gemensamt var att båda försvaren höll sina anfallare stången. Undantaget var Marcus Nilsson som, vilket nu vant oss att se, från egen planhalva snurrade upp spelare efter spelare innan avslutet djupt i straffområdet gick i block.
Första 20 syntes inte ett spår av att Hertzöga BK inte är vana med att spela på naturgräs. Någonstans från andra halvan av halvleken smög sig fler och fler sådana tecken och Åmål kunde lite för ofta starta sina anfall på offensiv planhalva. De gånger de hotade mest var däremot på fasta situationer - uppoffrande och ansvarsfulla gulklädda fredade målet och när inte de lyckades stod Mattias Hofling för en ordentligt svettig benparad.
Halvleken avslutade med sånär utökad ledning för HBK efter att Marcus Nilssons frispark träffat ribban. Ledning till halvtid och målskytten Huerta och André Niklasson byttes ut till förmån för Isak Paulsson och Soran Muradi.
Andra halvleken blev annorlunda. Det höga tempot i inledningen av den första kom kanske som vändpost men framför allt var det en hafsig och mer oordnat tillställning. Åmål hängde kvar med spelare och lagen turades om med fruktlösa försök till omställningar. Inte en matchbild i vår smak och här kan en läropeng bli att försöka staga upp den om vi uppfattar att den inte gynnar oss. I första halvan av andra akten tror jag visserligen inte att det endast missgynnade oss att ligga på rulle. Vårt vackra anfall med Staf, Augustsson och Nilsson var ett lyckosamt anfall bland få men målvakten stod för en ypperlig reflexräddning på den sistnämndas volley från nära håll.
Efter timmen spelad bytte Marcus Nilsson och Oscar Sandersson ut mot Linus Persson och Bervan Kayhan. Åmål visade en imponerande vilja och med känslosamma reaktioner vid de flesta situationerna. Det går inte att undgå att det därtill låter klart häftigare med engelska än med min värmländska. De åt sig också närmare - en djup frispark nickades i insidan stolpen innan laget kvitterade någonstans i den 66:e minuten, även det på en fast situation som nickades in från nära håll.
1-1 blev 2-1 till hemmalaget drygt fem minuter senare då hemmalaget straffade oss hårt i uppspelsfasen. Hastigt och lustigt var vi i underläge. Kanske spelade HBK-spelarna upp Hoflings ledord innan matchen för det var tydligt att det var viktigt att få med sig ett resultat. Och matchen slutade där den började - med ett mål för Hertzöga. Även detta var strålande vackert. En klurig frispark från Persson nådde Augustsson på kanten som med ett längre inspel hittade Gabriel Nilsson på bortre stolpen. Löpfenomenet nickade behärskat bollen bakåt i banan till Oscar Staf som skarvade in den. Välförtjänt för Åmåls-sonen som slet och sprang kopiöst i 90 minuter och äntligen fick utdelning.
Matchen pågick några minuter ytterligare - en omställning som lovade allt men gav ingenting var egentligen det enda av värde som inträffade. 2-2 är ett resultat vi är nöjda med ur flera aspekter - i perioder stod vi för spelmässigt goda insatser där framför allt försvarsspelet över hela banan nådde under par. Vi använde oss av 17 man där ingen spelare klev av med värre känslor än kramp.
Sådana krämpor vårdas under morgondagens träning innan Hertzöga till lördagen åker österut för årets första tävlingsmatch. En ny elva kommer då att få spänna musklerna med IFK Ölme i DM. En vecka efter det är det så slutligen dags. Efter åtta månader försäsong skall Hertzöga BK spela seriefotboll igen.