Seriespelet är inne i sin slutfas och varje poäng är viktiga poäng i en serie som, minst sagt, är knallhård. Efter förra veckans försmädliga förlust hemma mot Adolfsbergs IK var poängbehovet än större. Men Hertzöga, som inte förlorat två raka matcher under hela året, skulle skaka av sig den förlusten och slita till sig blytunga tre poäng. Detta efter 90 (nya) gastkramande minuter på fina Runevallen. 

Under träningsveckan ställdes en del frågetecken i vår uppställning, detta då listan på ockupanter i sjukstugan blivit några fler men där andra inte kan vara med - kliver andra istället fram. Den ytterroll som Isak Paulsson och Robert Nordlund härskat i nödgades fyllas med andra skor inför den här matchen och Oscar Staf klev ut i en ovan roll och gjorde det med den äran.

Vårt besök i Västmanland började dock allt annat än bra. Redan efter knappa 90 sekunder tog hemmalaget ledningen sedan en omarkerad Daniel Tarico Alves Da Rocha nickat in en hörna från nära håll. Anfallarens 14:e mål för säsongen. Efter den kallduschen var farhågorna stora om en ogynnsam matchbild men Ilandas hjältar repade mod och spelade sig in i matchen.

Kungsör har flera klasspelare som säkerligen gjort stor nytta i högre seriesystem - men det har Hertzöga BK också. En av dem är André Niklasson som kvitterade efter dryga tio minuter. Vi har under veckan orerat om vikten av att ta avslut - och vår jakt på "fula" mål. Niklasson kanske inte håller med men kanske tillhör detta det senare. Riaz Ahmadi gjorde sin gubbe och hittade med ett inspel till virvelvinden Mohammed Lashkari - den senare fick dock inte riktigt fram ett avslut men bollen gick tillbaka till Ahmadi som slog in den tillbaka i boxen. I oredan som följde var Niklasson sist på bollen och Hertzöga var med i matchen igen. Målet - och hela matchen - finns att på https://www.youtube.com/watch?v=l9XSZkkMNc0.

Hertzöga gavs strax senare en utmärkt möjlighet att ta ledningen då laget tilldömdes en straffspark, den blott andra för året. Dessvärre räddades denna av målvakten för fortsatt 1-1.

Matchen var välspelad och jämn. Vi var väl förberedda på Kungsörs omställningar men man kan inte alltid teoretiskt eller praktiskt förbereda sig på att möta den kvalité som deras anfallsbesättning har. När deras rättvända killar forsade fram med boll krävdes det alla ingredienser för att stoppa dem - de gånger det inte lyckades blev det farligt men avsluten gick allt som oftast om fel sida stolpen.

Några ytterligare målchanser bjöds publiken på innan halvtidsvilan. Mohammed Lashkari bröt fram centralt och med ett lurigt avslut utifrån tvingade han målvakten att sträcka ut till en jätteräddning. Någon på planen, osäker vem, jublade för mål dessförinnan vilket kanske säger något om räddningen. Vår egen kapten Mattias Hofling ville inte vara sämre och på ett avslut utifrån vänster hann han ner för att styra ut den hörna. Två klassräddningar av två klassmålvakter.

En lugn känsla i halvtid men en orolig känsla i upptakten av den andra där Kungsör startade hotfullt. Någon kopia av starten av den första målmässigt slapp vi dock utan kunde istället fortsätta med ett större lugn. I den 58:e minuten introducerades Filip Johansson Bahar där Oscar Hjalmarsson klev ut efter en timmes otacksamt krigande. I Bahar, som tillhör Carlstad United, har vi fått en teknisk spelare med en oöverträffad blick för spelet. Både Lashkari och Bahar är med och tränar med oss under veckorna och duon är en förträfflig förstärkning inför slutspurten av serien - i synnerhet då vi inlett hösten utan flera tidigare ordinarie spelare. Duktiga fotbollsspelare, men det är också ödmjuka, trevliga och hårt arbetande killar vilka passar utmärkt in i gruppen.

Efter dryga timmen tvingades Hertzöga till ett oönskat byte då Hannes Sahlström tvingades kliva av. Med en trupp kort om försvarare, båda centralt och i ytterposition, löstes detta med att Oscar Staf klev ner som innerback och Soran Muradi föll ut på en kant. Ovana roller för dem båda vilka sköttes fullgott och jag tror ingen av dem grinar illa ikväll. Bervan Kayhan kom in centralt i en matchbild som passade den storväxte mittfältaren väl. 

Matchavgörandet, såhär i efterhand, kom i den 67:e minuten. Sebastian Augustsson, som säkerligen skulle kunna sova springande, forsade fram längs högerkanten och hittade in till Niklasson i djupled. Med flera passningsalternativ valde Niklasson inget av dem utan valde istället att placera bollen i mål. Mittfältarens åttonde mål för säsongen där de allra flesta slagits in efter en makalös förmåga att veta när han skall fullfölja i djupled. Det kanske är slut på superlativer att beskriva Niklasson - de många målen i all ära men det kan också skrivas spaltmeter om hans löpstyrka i defensiven och i slutfasen av matchen var han överallt för att pressa sina motståndare.

Och där var han inte ensam. Med 1-2 och 20 minuter kvar blev det en naturlig matchbild att Hertzöga BK backade hem och Kungsörs BK pressade på. Denna svåra och ädla konst att spela av matcher har inte alltid varit vår styrka - inte minst hemma mot Kungsör då västmanlänningarna då kvitterade på övertid. Denna jämna match kunde gått hur som helst - men den här gången var det vår tur att vinna. Kungsör hade bollen otäckt ofta och otäckt högt upp i banan och skapade flera fina möjligheter. En av dem gick på mål sedan ett inspel nära mål mötts med en bredsida - men där stod Hofling i vägen med en matchavgörande räddning.

Vi har tappat poäng i slutet under säsongen men det bör poängteras att vi än fler gånger hållit undan i en jämn matchbild. Och varenda själ på planen förtjänar beröm för sitt positionsspel, lugn och arbete under dessa fasansfulla minuter. Sebastian Hammertoft, som vuxit enormt under säsongen, och Jesper Johansson skallade undan det som krävdes. Lashkari och Bahar pressade från kant till kant och täckte ytor tillräckligt stora för en fastighet på Djursholm samtidigt som de och andra naglade fast bollen på offensiv planhalva de gånger bollen var i närheten. Bakom dem sprang Niklasson och Kayhan och förföljde hemmalagets bollhållare till regnbågens slut. Matchen avslutades med att Riaz Ahmadi uppoffrande spelade vänsterback för att täcka upp bredvid Muradi och varenda boll slogs långt - framför allt av Jesper Johansson som i ett majestätiskt bryt startade en löpning ensam mot sex Kungsörs-spelare innan han på klassiskt Eloranta-manér slog bollen mot hörnflaggan. Utan någon icing. 

1-2 mot Kungsör efter en jätteinsats. Av inte enbart trivial kunskap kan det här flikas in att matchen mot Kungsör var vår åttonde för säsongen på naturgräs i vilka vi ännu inte förlorat en enda. Detta trots att vår enda träning på gräs utgjorts av några enstaka minuter där vi löpt ur. Varför tål att spekuleras om i omklädningsrummet men överhuvudtaget är vi starka på bortaplan där vi bara förlorat en enda seriematch av nio. 

Segern gav viktiga poäng men den knallhårda tabellen förändrar egentligen ingenting - vi spelar varenda match som om det vore en final och kostar inte på oss lyxen att se några veckor i förväg. Om jag gör det sistnämnda är det inte matcher jag ser framför mig utan de fina "förstärkningar" som kan väntas när rehabstugan lättar på trycket. Vi har en stark trupp och gemensamt är att vi står för starka matcher oavsett vilka som inte är med. Men klart är att med Sandersson, Paulsson, Qassem och Poursalary som är på väg tillbaka skulle den bli ännu starkare.

Nästa match för Hertzöga är till lördagen då tabelljumbon Grythyttan gästar Ilanda. Vi njuter den här helgen men startar våra förberedelser till måndagen. Tabellen har inte avgjort någon match och Grythyttan har inlett hösten med ett nästan nytt lag av spelare vilka spelat betydligt bättre än det föregående. 

Ses på Ilanda!

Tweeta